små anteckningar ur livet

Jag tar aldrig det första steget,
förmodligen inte det andra eller tredje heller.
Jag kanske inte ens möter dig halvvägs.
Vill man komma mig nära får man oftast gå hela vägen fram.
Har du har kommit en bit och sen vänder,
kommer jag vilja springa efter.
Fast det är inte alltid jag gör det heller.
Men om du däremot tar dig ändå fram,
kommer jag alltid vara den första att finnas där när du behöver.
Jag kommer aldrig sluta bry mig om dig.
För har jag en gång släppt in dig,
så finns du alltid kvar.